I natt har det kommit mycket snö. Men vi gick ut i skogen en stund i alla fall. På vägen dit gick vi förbi en del fina Rönnplanteringar. Barnen tyckte det såg ut som om rönnbären hade mössor på sig, och jag kan ju hålla med dem.

Rönn växer överallt, och dess frön sprids med fåglarna som gärna äter rönnbären som vinterföda.

Sitt namn har Rönnbären fått därför att de tidigare användes som lockbete i fågelfångarnas fällor.

Älgar och Rådjur äter också gärna Rönn på vintern.

En del människor gör rönnbärsgele av rönnbären, men rönnbären är också goda i grytor och soppor efter första frosten. Före frost är de sura och inte särskilt smakliga.

Rönnbären är rika på C-vitamin och framförallt järn. Det finns också många viktiga mineraler i rönnbären som t ex Magnesium, Kalcium, Zink och Mangan.

I Rönnbär finns även Sorbitol som förbättrar njurarnas förmåga att göra av med slaggprodukter.

Både bär och blad är stärkande på många sätt.

En del säger även att Rönnbären har en bakteriedödande verkan.