Granar känner ju alla till. Vår svenska julgran är ju välkänd.

Man tror att gran har funnits i Sverige i över 11.000 år. En gran kan bli över 40 m hög.

Granen får en massa kottar varje år. Under våren och vinterns övergång till vår så släpper kottarna sina frön som förs bort av vindarna. fröna är mycket energi rika och äts med glädje av ekorrar, fårglar och skogsmöss.

Granar kan bli mycket gamla om de får växa i fred. men äldre granar än 200 år är dessvärre väldigt sällsynta därför att flertalet granar drabbas av en parasit som gör att granen dör.

Granen är nog vårt viktigaste skogsträd. Utöver att användas som virke, så används barken till garvning av läder, rötterna används till hantverk av olika slag. Det finns också råmateriel från som används till olika produkter t ex vanillin.

Granens barr och skott är C-vitaminrika, t o m mer C-vitaminrika än en apelsin. Skotten på granen lyser ljusgröna under våren och innehåller mindre C-vitamin än granbarren.

Man kan göra granbarrste och dricka det mot förkylninhgar och nedsatt immunförsvar.

Kåda från gran är smärtlindrande, värmande och bakteriedödande.

Den båsta kådan är den klara, smetiga gula kådan.

Den är också bra vid sårvård. En liten klick kåda kan sättas på ett litet sår, eller en spricka. Har man fått en sticka i handen eller i foten som inte vill komma ut, så är det bra att lägga på lite kåda för den kan då hjälpa till att få ut stickan från handen eller foten.

Man kan också göra kådsalva att ha hemma på burk.

idegran är ju släkt med den vanliga gröna granen, men till skillnad från vanlig gran, så är Idegran mycket giftig för såväl människor som vissa djur t ex hästar och kor.

Men rådjur och Älg kan äta av granen utan at bli sjuka.

från en amerikansk Idegranssort har det framställts ett gift, Taxin, som sägs vara verksamt mot tumörer av olika slag.