Idag tittade vi på vitmossor. Nej inte dem man lägger i adventsljusstakar, för det är vit lav eller vit renlav och alltså en lav, ingen mossa. Nej blev det "äkta" vitmossa som vi tittade nämare på.Det finns flera olika arter vitmossa runt en 14 stycken i alla fall,

men så många hittade inte vi.

Den vanligaste vitmossan är Granvitmossan.

Granvitmossan växer i granskog inte bara i Sverige utan också i grannländerna. Vitmossan trivs inte vid kärr eller ute på mossar. Däremot växer den gärna på myrar och då ofta tillsammans med andra sorter av vitmossor. Man ser dem som små upphöjningar om man ser ut över en myr. Granvitmossan ser lite ut som en femuddig stjärna uppifrån, och den har en hård stam som knäpper till när den bryts av.

Granvitmossan växer oftast tillsammans med en annan vanlig vitmossa som heter skogsvitmossa.

Förr i tiden använde indianer i nordamerika vitmossan till att bädda mjukt åt sina barn, och även som blöja till dem då de var riktigt små.

Torr vitmossa kan nämligen, jämfört då med bomull, suga åt sig många gånger mer vatten eller vätska än bomull.

Dessutom är vitmossan i viss mån den antibiotisk, alltså den dödar bakterier. Av den orsaken var det också vanligt att man lade den på variga och vätskande sår förr i tiden.

När vitmossan torkar blir den i viss mån ljusare i färgen, men inte helt vit som vit renlav t ex.

När vitmossan torkar helt och dör så blir den till torv.

Torv är en samling av torkade vitmosserester som packats ihop och ofta bryts av människor för att användas som eldningmaterial då den glöder väldigt länge. Just för att Torv glöder så länge, så kan det vara farligt om det brunnit i en skog med torv för när som helst kan glöden börja brinna igen, och då finns det risk att det blir en ny skogsbrand. 

Även som torv har även vitmossan en suverän uppsugningsförmåga, för blöter man den med vatten så ser man att den suger åt sig vattnet.

Torv används därför ofta som strömateriel till djur, fast då har den först luckrats upp och packats om på speciella torvfabriker.