Idag börjar vi med att hitta Skägglav.

Den ser ut som ett skägg som någon hängt av sig i träden. Och när man ser den så kunde man nästan gissa sig till varför den fått sitt namn. 

Skägglaven trivs inte så bra nere i söder för där är det massor av luftföroreningar. Däremot här uppe i norr förekommer den fortfarande, även fast den börjar bli sällsynt där också.

Förr användes skägglaven på sår, för den ansågs vara bakteriedödande. Den användes då både som torr och då strödd på t ex ett sår, eller "färsk" och då som omslag på sår och sårskador av olika slag.

En del trodde också att den hjälpte mot flintskallighet och håravfall. Men det är det nog ingen som vet om det fungerar. Orsaken till att man trodde det, var troligen att den liknade hår eller skägg.

Nästa lav vi tar upp idag är Islandslaven.

Islandslaven innehåller en stärkelse som löser sig i varmt vatten. När den upplösta stärkelsen kom i kontakt med huden så bildar den en skyddande barriär mot sådant som kan irritera huden.

Den användes förr också ofta mot hosta, magkatarr och luftvägskatarr. Förr i tiden åt man islandslav, då den innehåller en massa nyttiga ämnen.